Solhällan i Lund

Tillkom 1953 då det avskildes från Öster 1 och 2. Anledningen var att man då byggde Sveriges första motorväg. Koloniträdgårdsområdet, som ligger högt beläget med fin utsikt, är ganska stort. En styrelsemedlem, som vi träffade där, berättade att området ännu inte är stadsplanerat. Liksom övriga kolonister i Lund väntar de på att förhandlingarna med kommunen ska bli klara avseende de nya arrendeavtalen.
Här finns spektrat från små stugor till stora, eller ska vi säga mindre villor. Det ska bli intressant att följa utvecklingen här, tycker BettanSpan och jag.

Östra sommarstaden i Malmö

Detta stora område finns på Johanneslust, Kirseberg i Malmö. Anlades troligen 1921. Det är indelat i område A och B. Vi besökte A. Här finns det mesta som ger namnet sommarstad rättvisa. Till exempel en kiosk och en dansbana. Att människor bor här sommartid skvallrade de många brevlådorna om. Hela det här området blir verkligen en prick över i:et när det gäller Kirseberg. En härlig stadsdel som får spanarna att bli nostalgiska.

Zenith koloniträdgårdar i Malmö

Planeringen var att titta in på detta koloniområde
som ligger så bekvämt tillgänglig på Celciusgatan i Malmö.
Dessvärre har ju inte säsongen startat och grindarna var låsta.
Nyfikna blev vi ju när vi tittade över staketen.
Det är bara att återkomma senare.

Källbytäppan och Höje å, Lund

Källbytäppan ligger granne med Klostertäppan i Lund. Det är inte särskilt stort område, kanske 25-30 lotter. Här finns entusiastiska grönsaksodlare och någon som fokuserat på perenner.





Längre ner mot ån ligger det natursköna koloniområdet Höje å. Även här är det odlingslotter som gäller. Det är ett större område och odlingsgädjen är stor. Jag har förstått att det är, bostadsområdet intill, som initierade skapandet av detta område. Har man koloni här kan man ta med fiskespöet och grilla sin nyfångade fisk "på plats".

Nybyggaranda

Stopp, vrålade jag till spanarkollegan. Vi var på väg till Lund efter en solig dag i Alnarpsparken och konstrunda. Där ute, i den skånska myllan, låg något som såg ut som odlingslotter. En hastig okulär besiktning, fram med teleobjektivet och detta område är bemärkt.

Försmak

Nu börjar trädgårdarna att vakna. Det är dags att planera utflykter till olika koloniområden. Redan nu har vi fått inbjudan till "guidad visning" och det ser vi fram mot. Bilden är tagen på en grannkoloni på Västhagen, Lund.

Udda koloniområde

”Hönsafarmen” kallas det i folkmun

I Lund finns ett lite udda koloniområde. Granne med andra koloniföreningar. Här har man sin Brevduveförening. Det lär ju finnas liknande i Malmö och förmodligen även i andra kommuner. Vi som nästan är grannar med området kan njuta av de fina flockarna med duvor som gör en sväng och sedan landar i sina slag. Området bildades 1943. När man kommer in förstår man att det inte är något vanligt område. Gången, bänkarna, grindar och stugor finns där. Men den överdådiga flora som vanligtvis syns i koloniträdgårdar finns inte. Istället ser man ju brevduvorna. Husen är duvslag, helt eller delvis. Vill du veta mer om Lunds brevduveförening följ denna länk

Lättsam charm eller ”strictly organized”

På våra promenader ser vi hur olika koloniträdgårdar kan se ut.
Någon har den för ”vila och rekreation” och fyller nätt och jämnt upp regelverket för koloniområdet. Någon annan sköter sin koloni minutiöst och håller i sin mikrovärld med järnhand.
Hur tycker vi att det ska vara? Visa vad du tycker uppe till höger. Svar på enkäten: Alla utom en tyckte att koloniträdgården ska få se ut lite "hur som helst". Men någon statistisk relevans kan vi inte räkna med pågrund av lågt antal svar.

Se även inlägg här på Lotten5

Kolonistugor

Det är stimulerande att se hur kolonister försökt sätta egen prägel på sina stugor. Ibland har man behållit den gamla stugan, piffat upp den och renoverat invändigt. Någon gång har man helt sonika rivit huset och ersatt det med ett nytt. Ibland har påhittiga personer arbetat på att behålla det gamla men också få något nytt. Resultaten kan bli så här fina. Fler kolonistugor hittar du via denna länk


Bilden ovan är från S:t Månslyckan i Lund. Här har kolonisten byggt ett nytt hus och sparat det gamla lilla huset. Det är det gula som syns bakom.


Här på Ärtholmen i Malmö hittade spanarna detta spännande hus. Vi tror att delen i mitten är det ursprungliga huset.


På Högbo koloniområde i Lund finns den här stugan. Här har man byggt till men samtidigt markerat skillnaden med höjdförskjutning

Preview Högbo, Lund

En snabb promenad genom koloniområdet Högbo i Lund. Egentligen är det två mindre områden avdelade av en väg. Här har spanarna strosat runt och trivts. Det här området ligger så lantligt det kan göra. Gränsar till åkersluttning ner mot Höje å.

Research en regnig lördagsförmiddag

Dags för materielvård? Bilden är tagen från koloniområde Öster i Lund.

Regniga förmiddagar, som idag, kan man kolonispana på nätet.
Jag har fått reda på att de första koloniträdgårdarna i Sverige anlades i Landskrona och Malmö. Det mest intressanta idag var ändå att ta till sig kunskapen om vad studierna säger och har sagt om oss kolonister. Detta är saxat från ett examensarbete av Lena Boström, Koloniträdgården – odling eller rekreation? Se vidare på denna länk.
Föregångaren inom svensk trädgårdsnäring Rudolf Abelin studerade redan tidigt förra seklet växternas påverkan på människor (Feuk, 1998). Så här beskriver han syftet med koloniträdgårdarna.

”Dessas klara, enkla syfte är i korthet att återförena moder och barn, att återskänka den inom fyra väggar sträfvande och i för knapp luft vistandes till allas vår moder, naturen, till solljus och frihet, till möjligheten att åter upptaga människosläktets sysslor och tankar från dess första gyllene ålder, nämligen jordens vård och allehanda iakttagelser om och öfver densamma”

”Koloniträdgårdar i Lund 1969; en etnologisk översiktsstudie av koloniområden, kolonilotter och kolonister: uppsats i folklivsforskning” (Melander, 1969).

Till exempel var könsfördelningen mellan kontraktstecknarna för kolonilotter i Lund 1969 var 79,4 % män och 20,5 % kvinnor.
En av de många frågorna var hur ofta kolonisterna besökte sin kolonilott. 46 hushåll(61%) besökte kolonin 5 ggr/vecka eller mer, 22 hushåll (29,3 %) vistades där 1-4 ggr/vecka och endast 7 hushåll (9,3 %) besökte kolonin mindre än en gång i veckan. Det var mycket vanligt att man intog kaffe eller någon annan måltid på kolonin. Däremot hade kolonisterna svarat att umgänget på kolonierna varit betydligt livligare förr. Då hade kolonisterna umgåtts mer med varandra på kvällstid och det var framförallt männen som tillbringade tid där.

Jaha, hur ser det ut 2008? På mitt område har jag en känsla av att det är mer kvinnor än män. Det behöver ju inte vara så på arrendeavtalen, förstås. Dock känner jag igen det minskade sociala umgänget på kvällstid. På mitt område är det oftast enstaka kolonister som njuter av ljumma sommarkvällar.

Läs även dagens inlägg om biologisk mångfald i koloniträdgårdar på denna länk Lotten5